Dessa hantverkare!!

Många är säkert dom som svurit över hantverkare, nu är även vi med i det gänget. Det är nu tredje veckan jag sitter hemma och passar hantverkare. Ja man får verkligen passa dom, har man bestämt en tid och dom inte kommer, vilket dom oftast inte gör, måste man ringa och påminna dom om att komma och detta helst så fort som möjligt. Oftast kommer dom ändå inte och då är det bara att gilla läget och hoppas på bättre tur nästa dag…

När dom sen väl kommer gäller det att vakta dom som en hök, så dom gör vad dom ska, varken mer eller mindre och helst också kolla hur dom tänker göra, för oftast tänker dom inte alls, utan gör bara det som verkar enklast, så dom snabbast kommer därifrån. Fastän man kommit överens om en sak, så kan man ge sig den på att dom har någon anledning till att inte göra så, utan på ett annat sätt.

När nu äntligen badrummet är klart, förhoppningsvis idag, kommer vi inte att släppa in en endaste hantverkare på minst 5 år. Ja, jag vet det låter galet, men den enda som är på gränsen till galen är jag. Jag har varken tid, lust eller betalt för att kontrollera andras jobb. Jag har nog med mitt eget. Och sen allt strul, hade man fått betalt för varje gång saker strulat till sig hade vi varit miljonärer vid det här laget. Hur mycket kan egentligen hända på 3 veckor??, en hel del tydligen.

Och värre skulle det bli…

Ovanstående inlägg skrevs vid halv 6 tiden igår fredag kväll, då hade rörmokaren blivit färdig med sitt, JIPPI. Elektrikern hann inte klart så han skulle komma tillbaka på måndag och slutföra det sista, irriterande, men vad kan man göra mer än att acceptera att någon vill gå hem när arbetsdagen är slut. Allt var frid och fröjd fram tills 21 tiden, då löste jordfelsbrytaren ut och hela huset blev strömlöst. Vi sprang ner i källaren och satte tillbaka den. 5 min senare var det dags igen, så höll det på ca 30 min, sen gick det inte att återställa den längre. Nu satt vi alltså i ett hus utan ström och elektrikern skulle inte komma igen förrän på måndag. Vad gör man?, blir förbannad och skriker, deppar ihop och bölar, ringer en vän?? Ja, jag gjorde allt, till inget nytta, sen gick vi och la oss för att sova, det fanns inte så mycket annat att göra.

Lördag morgon började jag bli orolig på riktigt, maten i kyl och frys mådde inte bra, inte jag heller för den delen. Jag ringde min bror, som lämpligt nog är elektriker och bad honom komma. Min bror är väldigt snäll, så fast han egentligen hade annat bestämt, kom han ut och kopplade bort jordfelsbrytaren. Kanske inte den bästa lösningen, men en nödlösning till måndag, så den elektriker som har påbörjat jobbet får slutföra det. Nu har vi äntligen ström igen, vi får passa på att njuta av det. På måndag börjar helvetet igen när elektrikern ska tvingas felsöka varför jordfelsbrytaren löser ut. Antagligen är det väl något allvarligt fel med huset, som kommer att kosta skjortan att fixa. Skit samma, just nu vill jag inte veta vad det är, jag bara hoppas det löser sig snabbt och lätt, så jag slipper hantverkare framöver.

PS: Jag har ingenting emot hantverkare som personer, dom är jättetrevliga när dom väl är här, det är bara allt klydd jag blir så galen av!