Lillkillen växer så det knakar, men tog ändå några uppställningsbilder igår för skojs skull. Det är kul att gå tillbaka senare och se hur dom utvecklas från vecka till vecka. Nokia är väldigt lugn och snäll att hantera, han är en riktig myspysare som finner sig i det mesta. En bit skinka framför nosen och han stod som ett ljus. Det är stor skillnad från när han busar med Gråbo. Då är han inte stilla många sekunder. Dom far runt som två gummibollar i huset. Tack o lov tar det på krafterna och mesta tiden går fortfarande ut på att sova.
4 kommentarer:
Åååå vad han är söt, och jag är ju inte alls valpsjuk.
Meh, om alla kunde stå som små ljus :D Får testa med skinka nästa gång.... Vad fiin han är!
Skinka....?
Var det inte leverpastej :-)
-Jack-
Det var faktiskt rökt skinka med örtkryddor, rosmarin o timjam för den som är nyfiken ;-D
Skicka en kommentar