Gosplutten

Gråbo myser med husse. Han är så go´ lillplutten :-D

Utställning Veberöds BHK

Idag var vi på inofficiell utställning i Veberöd. Efter en jättelång dag blev resultatet att Gråbo blev BIR och BIG. Domare i rasen var Lotta Bergström.

Gråbos kritik " Maskulin hane med välskuret huvud, korrekt överlinje, korrekta vinklar, passande benstomme, tillräcklig bröstkorg. Rör sig väl. Trevligt temprament!"

Hösten är på väg...

Man börjar se lite höstfärg på träden. Idag var dessutom luften härligt klar och kylig, trots att det var mitt på dagen.

Vilken idyll, mjuka kullar och gamla ekar...också lilla Gråbo

Min gammalman Fennis var pigg i benen idag

Busfröet Gråbo i full fart

Hassel har fått syn på fåren i den andra hagen

Badrumsrapport

Badrummet sett från hallen

Handfat och inredning, det ska komma en spegel också

Duschhörnan med dörrarna på plats

För er som har glömt det gamla badrummet

Bus, bus, bus

Whippar som kan konsten att busa, se och njut...

Saga, Runa, Gråbo och Gunlög i sitt esse! Hassel var också med, men han nöjde sig med att titta på.

Sen blev vi varma av allt springande och svalkade oss i vattnet, det var skönt!

Dessa hantverkare!!

Många är säkert dom som svurit över hantverkare, nu är även vi med i det gänget. Det är nu tredje veckan jag sitter hemma och passar hantverkare. Ja man får verkligen passa dom, har man bestämt en tid och dom inte kommer, vilket dom oftast inte gör, måste man ringa och påminna dom om att komma och detta helst så fort som möjligt. Oftast kommer dom ändå inte och då är det bara att gilla läget och hoppas på bättre tur nästa dag…

När dom sen väl kommer gäller det att vakta dom som en hök, så dom gör vad dom ska, varken mer eller mindre och helst också kolla hur dom tänker göra, för oftast tänker dom inte alls, utan gör bara det som verkar enklast, så dom snabbast kommer därifrån. Fastän man kommit överens om en sak, så kan man ge sig den på att dom har någon anledning till att inte göra så, utan på ett annat sätt.

När nu äntligen badrummet är klart, förhoppningsvis idag, kommer vi inte att släppa in en endaste hantverkare på minst 5 år. Ja, jag vet det låter galet, men den enda som är på gränsen till galen är jag. Jag har varken tid, lust eller betalt för att kontrollera andras jobb. Jag har nog med mitt eget. Och sen allt strul, hade man fått betalt för varje gång saker strulat till sig hade vi varit miljonärer vid det här laget. Hur mycket kan egentligen hända på 3 veckor??, en hel del tydligen.

Och värre skulle det bli…

Ovanstående inlägg skrevs vid halv 6 tiden igår fredag kväll, då hade rörmokaren blivit färdig med sitt, JIPPI. Elektrikern hann inte klart så han skulle komma tillbaka på måndag och slutföra det sista, irriterande, men vad kan man göra mer än att acceptera att någon vill gå hem när arbetsdagen är slut. Allt var frid och fröjd fram tills 21 tiden, då löste jordfelsbrytaren ut och hela huset blev strömlöst. Vi sprang ner i källaren och satte tillbaka den. 5 min senare var det dags igen, så höll det på ca 30 min, sen gick det inte att återställa den längre. Nu satt vi alltså i ett hus utan ström och elektrikern skulle inte komma igen förrän på måndag. Vad gör man?, blir förbannad och skriker, deppar ihop och bölar, ringer en vän?? Ja, jag gjorde allt, till inget nytta, sen gick vi och la oss för att sova, det fanns inte så mycket annat att göra.

Lördag morgon började jag bli orolig på riktigt, maten i kyl och frys mådde inte bra, inte jag heller för den delen. Jag ringde min bror, som lämpligt nog är elektriker och bad honom komma. Min bror är väldigt snäll, så fast han egentligen hade annat bestämt, kom han ut och kopplade bort jordfelsbrytaren. Kanske inte den bästa lösningen, men en nödlösning till måndag, så den elektriker som har påbörjat jobbet får slutföra det. Nu har vi äntligen ström igen, vi får passa på att njuta av det. På måndag börjar helvetet igen när elektrikern ska tvingas felsöka varför jordfelsbrytaren löser ut. Antagligen är det väl något allvarligt fel med huset, som kommer att kosta skjortan att fixa. Skit samma, just nu vill jag inte veta vad det är, jag bara hoppas det löser sig snabbt och lätt, så jag slipper hantverkare framöver.

PS: Jag har ingenting emot hantverkare som personer, dom är jättetrevliga när dom väl är här, det är bara allt klydd jag blir så galen av!

Härliga Bolmen

I Fredags for vi upp till stugan. Stugan är egentligen numera en hel stugby, då den ursprungliga stugan på 40 kvm med åren fått sällskap av en "friggebod" (det är den vi brukar sova i) och ny för i år ett "undantag" för "gamlingarna" . Ska man vara riktigt noggrann så är även vår ursprungliga stuga nybyggd, då det på den jättestora tomten från början bara fanns en banvaktstuga. Sen styckades tomten av ungefär på hälften. Banvaktstugan ligger kvar som den alltid gjort och på den nya tomten har det alltså byggts 3 stugor. Det var lite allmänt värdelöst vetande, åter till historien!

Vi kom fram vid 7-tiden på kvällen och eftersom det mörknar redan vid 8-tiden sa vi bara hej till familjen och sprang sedan ut i skogen för att leta svamp. Anders letade kantareller och jag försökte hålla koll på 3 halvgalna hundar. Dom drabbas alltid av fullständig fnatt när vi kommer hit och rusar hit o dit i ren glädjeyra. Att det sedan regnat hela dagen och att det därför var halt på sina ställen, struntade dom fullständigt i. Jag intalar mig, i lugnande syfte, att det bara är bra för deras balans och kordination och att dom är vana att springa lösa i terräng. Kanske hundar som bara är vana att gå på asfalt och plan mark möjligen skulle kunna snubbla och göra sig illa, men inte mina cirkusakrobater. Anders hittar en del svamp och på kvällen blir det svampmackor. På Lördagen är Anders uppe jättetidigt och letar svamp, han hittar massor. När vi andra vaknat vid 9-tiden äter vi frukost. Sen går jag och Anse ut med hundarna och svampkorgen. Vi går ca en timme och hittar massor med mer svamp. Väl tillbaka rensar Ingrid och jag svampen och Peter och Anders börjar lägga in golv i nya stugan. Efter lunch tar jag och Gråbo en cykeltur ner till Piksborg. Det är en gammal slottsruin från 1300-talet. Vi går runt på kullarna och tittar på utsikten över sjön. Vädret är soligt men väldigt kallt och blåsigt. När vi kommer tillbaka äter vi middag och sen fortsätter alla pyssla med sitt.

På kvällen går Anse och jag en jättelång tur ca 2 timmar och hittar en del svamp. Hundarna är lösa i stort sett hela tiden och vi ser inte en enda människa. Här är verkligen glesbygd jämfört med hemma. Många av våra gamla fina svampställen har blivit förstörda av stormen Gudrun, det är hyggen överallt och på många ställen är marken förstörd och uppkörd av skogsmaskiner. Det är lite deppigt när man tänker på hur sagolikt vackert här var för bara några år sen. Jag har kameran med men tar ändå inga bilder på förstörelsen, jag tycker det är för sorgligt helt enkelt. Det kommer att ta många, många år innan skogen har återhämtat sig.

Söndag vaknar vi av regnet som smattrar mot taket. Vi går upp och äter frukost. Vädret vägrar bli bättre, det är mulet och duggregn, lite hemlängtan kommer smygande. Nåja, hundarna behöver lite rastning även i sämre väder. Jag och Anders bestämmer oss för att cykla ner till Piksborg, Hassel och Gråbo får följa med. Fänkål stannar hemma och hjälper Ingrid med maten. På vägen till Piksborg är hundarna lösa, dom tokspringer och busar med varann. När vi kommer fram går vi inte upp till ruinen utan fortsätter en bit fram till bron över sjön, där vänder vi och cyklar tillbaka. Hundarna är lösa en stund, men sen kopplar vi dom och passar på att köra med dom i trav. När dom får springa lösa själva är det oftast full galopp som gäller.

Tillbaka i stugan äter vi middag och sen är det dags att åka hem. När vi nästan är hemma tittar solen äntligen fram, så vackert det är, böljande kullar i soldis och skogen i horisonten. Borta bra men hemma bäst!

Mera badrum

Golvet är klart och det är även fogat. Snart kommer inredningen på plats!

Hörnet där duschen kommer att vara. Det ska monteras dörrar i glas.

Gråbo och Jazper

Foto: Mia Svensson

Sofiero

Lördag morgon, tidig uppstigning 05.30. Trots att jag tyckte det borde räcka var jag inte klar att åka kl 7 som det var planerat. Tacksamt nog ringde Annelie och meddelade att dom också var lite sena. Efter ett stopp vid pumpen för bensinpåfyllnad var vi så äntligen iväg 07.30. Som Annelie så träffsäkert beskrivet även i sin blogg, så gick färden till Sofiero längs de slingrigast kostigarna i skåneland, men som tur var hann vi precis fram i tid till bedömningen skulle börja. Jag fick så äntligen se Jazper, Gråbos bror igen. Senast jag såg honom var han 8 veckor och bara en liten plutt. Han var väldigt lik min lille Gråbo och nästan lika busig ;-D

Efter Jazper var det en stunds väntan innan det var dags för Hassel att gå in i ringen. Domaren visade sig vara väldigt noggrann med detaljerna och gick igenom samtliga hundar från nos till svans på bordet. Det absolut festligaste hände också här! När domaren skulle kolla på Hassels tänder så GÄSPAR Hassel. Alltså det såg bara såå kul ut, det var precis som han ville visa att kolla du bara, jag har minsann alla bissingar kvar och ingen tandsten heller ;-D

Hassel blev BIM-veteran med CK och fin kritik!

" Excellent type, size and impression. Correct lines, typical head, nice expression. Still excellent neck, top and underline, very good angulations, moves ok for that age, but you can see the age in his movements, very typical when standing "

Tiken (Int Ch Khalibadh Regnstorm) som slog Hassel blev förutom BIR-veteran även BT och BIM, så det var inget att hänga läpp för att bli slagen av en sådan fin tik. Tvärtom var det helt och hållet rättvist, tiken var bättre denna gång.

Efter att bedömningen var klar passade jag på att ringträna lite med Gråbo. Stefan Råghammar var schysst och ställde upp som "domare" Han gav mig även några handlertips. Väldig nyttigt och synnerligen trevligt tycker jag när mer erfarna tar sig tid att hjälpa oss "nybörjare"

Jag fyndade också en ny härlig fäll till hundarna. Dagens klipp! Trötta men glada for vi hem efter en lång dag.

Min vackra kille in action. En helt fantastisk bild på en helt fantastisk hund!!!

TACK! för alla bilder Mathias.

Gråbo 15 månader

Nu är det kakel på plats!

I Wallanders spår

Inspirerad av det fina vädret bestämde jag mig för att göra en utflykt till Ystad. Lilla Gråbosan fick följa med. Första stoppet var ÖB. Jag skulle lämna tillbaka 2 st hundtäcken som jag köpt förra veckan, men som inte visade sig passa. Sen körde jag ner mot city för en tur på stan. Vi kollade in de stora färjorna i hamnen och tågen vid stationen. Vid busstorget mötte vi 2 tjejer som tyckte Gråbo var JÄTTESÖT, ja dom stod en lång stund och beundrade honom och pratade med varann om hur söt han var. Till slut tog dom mod till sig och kom fram och frågade om dom fick klappa honom. Det fick dom såklart!

Vi tog oss vidare upp till S:t Knuts Torg där ligger bl.a Fridolfs konditori, som är Kurt Wallanders stamfik. Det är också, vad jag vet, det enda konditori som serverar den berömda Wallander-bakelsen. Under det år min bror bodde i Ystad brukade vi fika här, så det väcktes en del nostalgiska minnen. Vi knallar vidare upp mot gågatan för lite fönstershopping. Här är det fullt med folk som strosar runt precis som jag och njuter av det fina vädret. Gråbo får chansen att träna sig i lite "Gågatu vett" här trängs folk med barnvagnar, cyklar och hundar om vartannat. Det är mycket att titta på för en liten kille. Speciellt roliga är alla såna automatiska dörrar som glider upp när man passerar. - Hallå! Matte dom öppnade här för oss!

Gråbo hittar även "Röda mattan" som är utrullad speciellt för oss såklart. Såna där kan man gå på säjer Gråbo, det vet jag för det har gjort på utställning, så det så!

Vi gör några fler "Wallanderstopp" bl.a på Mariagatan, Wallanders bostadsadress och Stortorget. Efter drygt 1 timme på stan är det dags att bege sig hemåt.

Gråbo poserar framför Ystads "logga"